D’autour de mon être il ôte par son souffle l’enveloppe grise
et me fait vivre
tel une source sombre.
Heureux je reflète son ciel
et les clairs nuages de son front.
En ma source sombre
se reflètent les profondeurs de sa lumière
***
Från mitt väsens yta blåser han bort den gråa hinnan
och gör mig levande
som en mörk källa.
Lycklig speglar jag hans himmel
och de ljusa molnen kring hans panna.
I min mörka källa
speglar han sitt djup av ljus.
(Pär Lagerkvist)